Vem Bär Skulden?

Tid: 11:35
Temp: 35 grader
Väder: Ha, ha, ha

God morgon,

Dagens På Djupet inlägg har inspirerats av personliga händelser under veckan.
Vem är det fel på? Barnen eller föräldrarna?

Har ni någonsin hört frasen Gör som jag säger, inte som jag gör?
Är inte det egentligen rent hyckleri?
Oftast förväntar sig föräldrar att barnen ska vara perfekta små änglar som aldrig gör fel, medan dom själva inte behöver upprätthålla samma standard. Tänker man i dom banorna så är man orättvis och inte villig att förändra sig själv.

Dom flesta verkar sträva efter att leva efter devisen Gör som jag säger. Varför? Kanske för att det är lättare? För att man kan luta sig tillbaka och diktera hur man ska bete sig utan att själv behöva föregå med gott exempel.
Ta till exempel detta med att röka. Man säger Rök inte cigaretter, dom är inte bra för hälsan, sedan tar man en kopp kaffe och blossar själv. Vad sänder man då för signaler, egentligen?

Skillnaden mellan att säga och visa ett barn hur man bör uppföra sig är som dag och natt.
Att demonstrera lämpligt beteende sätter en stark grund för hur ett barn kommer att bete sig senare i livet. Barn härmar sina föräldrar. Det är en naturlig sak att dom vill vara som vuxna och skapar således ett socialt beteende genom att observera sin omgivning. Barn suger åt sig som svampar och vårt jobb, som föräldrar, är att försöka se till att de ”insuper” de positiva beteendena. Tyvärr, så är detta lättare sagt än gjort.

Att säga åt barn hur man ska uppföra sig är inte så effektivt, eftersom ord inte har någon mening.
Jag menar, hur enkelt är det att lägga ett pussel med muntliga anvisningar än att göra det med hjälp av en bild?
Blir inte uppgiften lättare om man ser vad man ska göra än att bli instruerad?
Varför förväntar man sig då att barn ska utföra något så orealistiskt? Hur rättvist är det för dom?

Att visa barn hur man uppför sig visar även barnet något om dig som förälder. Något som är viktigare än det du försöker lära ut. Nämligen att du bryr dig. Det visar att du strävar efter att bli en bättre människa. Du lever ditt liv och när, inte om, du gör ett misstag så erkänner du det.
Det mest effektiva sättet att ”undervisa” sitt barn är att visa dom, inte säga.

Jag ställer mig frågan om det inte är bättre att vara en Gör som jag gör istället för en Gör som jag säger, inte som jag gör förälder?
Om man föregår med gott exempel så kommer man, med all sannolikhet, ha större framgång och få mer respekt från sitt barn senare i livet.
Att vara en förälder handlar inte om att vara den perfekta förebilden, eftersom ingen kan vara perfekt. Det handlar om att göra sitt yttersta, att erkänna när man själv behöver bättra sig och utvecklas.

Vi sitter och gnäller på dagens ungdom. Men. Vems fel är det att dom är som dom är?
Att tänka: Mina barn är perfekta, det är alla andra det är fel på är inte rätt sätt att se på det hela. Ta av skygglapparna, släpp sargen, inse fakta.
Det är dig det är fel på!!!

Som sagt: Det handlar om att göra sitt yttersta, att erkänna när man själv behöver bättra sig och utvecklas.

Dr. Phil har skrivit.

På återläsande.

//david

• Publicerat i: In på djupet ♦ Relationer & Barn